Vi firade in det nya året med våra underbara vänner som så många gånger förr. Summerade 2010 och jag kände mig en smula stolt - eller snarare en hel hög med smulor av stolthet faktiskt - över allt som jag vågat ta mig för under det gångna året trots rädsla, oförstånd & en hel driva av tvivel. Högskolestudierna i foto om nätterna, jobb på dagarna, start av eget företag som fotograf och dessutom klivit runt på Kebnekaise med världens absolut finaste kollegor! Vilket år! Och just då & där, på nyårsnatten kände jag mig bara så makalöst tacksam och lycklig för allt. Allt som varit och allt som komma skulle. Gravid och förväntansfull klev jag över tröskeln till 2011. Året då vi skulle bli fyra!
Februari
Tidig vår och magen växer! Jag hävdar bestämt att mamma-mysbyxor är Guds gåva till en havande kvinna. Och Chai latte. Och Samoa-yoghurt. Och Cloettas choklad "Sport-lunch" (wtf?) :). Än vågar vi inte riktigt bära in spjälsängen till bebisens lilla hörna i vårt sovrum. Så jag städar undan och ställer en tom stol där så länge. Medan vi väntar.
Mars
Vi planerar resan till Köpenhamn och två dagar före avresa får vi beskedet. Att bebisen håller på att komma alldeles för tidigt. Det händer nästan igen. Jag hamnar på förlossningen och ber till högre makter att tiden ska gå och att grodan ska få vara kvar i magen till juni. Det var ju så det var tänkt. Köpenhamn finns väl kvar men jag gråter ändå. Jag blir sjukskriven med strikta förhållningsregler; Ligg still! Så jag bänkar mig i sovrummet, läser rysliga böcker och tittar på hundra avsnitt av Private Practice. Jag gråter och viker bebiskläder. Jag gosar med min lille kejsare. Jag saknar mina fina kollegor. Och tiden står still. Så ibland smyger jag ut till min Bmw och bara kör ut på motorvägen och gasar. I ren tristess. Mitt allra fortaste kör jag. Och bara önskar att juni finns runt knuten. April

Dagarna går. Heja mig vad jag är bra på att behålla barn i magen ;). Jag frossar i jordgubbar, får frukost på sängen och Lille kejsaren bestämmer att det ska planteras blommor i trädgården - "för det tycker mamma så mycket om". Älskade unge. Och så städar vi ur lekstugan & gör vårfint. Och funderar på namn till bebisen. Storebror tycker Stinky. Eller Mumin. Eller Batman. Men i mitt huvud ekar Elliot. Om det blir en pojke.
Maj

Maj månad kommer med bebis kvar i magen! Vagnen fixas och jag får en nygammal faiblesse för pastasallad. Laddar som om jag skulle springa Göteborgsvarvet. Men det finns det andra som gör så bra. Jag har en förlossning att ta sikte på. Och en morgon i sena maj när vågen visar + 30 kg och jag känner att jag orkar verkligen inte mer nu. Då kommer han. Snabbt som tusan. Världens finaste, vackraste, efterlängtade lilla lillebror. Och världen blir aldrig mer sig lik. ♥
Juni
Vi njuter av en säregen försommar. Lever i en bubbla. En gigantiskt stor rosa en. Eller kanske är den mera ljusblå. En bebisbubbla. Med doft av vanilj. En underbar tid och jag är berusad av kärlek, lycka och tacksamhet. Vi har fått en lyxbebis till. Som bara sover & äter. Och allt är bara så vackert. Nyper mig i armen flera gånger om dagen. Det är nästan som på film. Sen går tvättmaskinen sönder en dag. Och diskmaskinen. Och den nyplanterade, svindyra tuja-häcken vissnar. Och då kommer vi tillbaka till verkligheten igen! Men den är inte så tokig den heller! Faktiskt.
Juli

Semestertider! Vi reser på mini-lyx-semester till Göteborg. Några veckor efter förlossningen åker jag allehanda karuseller man kan tänka sig. För det är det bästa jag vet. Och så fuskar vi 2 cm med längden på lille kejsaren så att vi kan åka Lisebergsbanan om och om igen. Bara han & jag. Vi vinner mängder med choklad. Äter stora räkmackor och det blir högsommarvärme och vi drömmer om ett eget lantställe. Som vi aldrig tror att vi kommer att få. Jag funderar på att starta en Facebookgrupp. "Vi som inte har hus vid havet". :)
Augusti
Sensommar. Vi grillar varenda kväll. Njuter av att se pojkarna tillsammans & badar massor i både pool och hav runt omkring oss. Och så plötsligt en dag vill ödet oss väl. Mycket väl. För efter många turer hit och dit blir det lilla röda torpet och den jättestora ladan vårt. Vårt alldeles egna lantställe som lille kejsaren döper till det vackraste: Julibacken. Ett stenkast från havet i vår vackra skärgård. Genuint så det förslår med mycket jobb som står för dörren! Underbart!
September
Nästan fyra månader sedan lillebror kom till oss. Dags för dop och jag känner mig som en riktig festfixare. Går bananas på detaljer och försöker få kärleken att förstå skillnaden på ljusblå och mörkblå sidenband. Det går sådär. Men barnet blir döpt och namnen blir rätt. Vi lär oss också att helium är en kortlivad historia och att storebröder ej får glömmas bort när småbröder skall döpas. :) En underbart varm sensommar minns jag också av september.
Oktober
Och värmen håller i sig! Till och med i tråktober. Indian Summer kallas fenomenet. Vi chillar på landet. Sparkar i myllan och funderar på hur vi varsamt ska renovera ett hundra år gammalt torp och vilken typ av båt som ska ligga vid vår brygga & båthus. Och jag får en bild publicerad i en bok om Stockholm. Inte illa. Not bad at all.
November
Dagarna före lille kejsarens födelsedag ordnar vi ett "nytt rum" till honom. Ett coolt ett. För det ska man ha om man är storebror. Sedan firas det med pompa och ståt. Att fylla 5 rockar. Fett. Det kommer spöken och gastar. Häxor och vampyrer. Och hela huset ser ut som en enda stor pumpa med spöklika inslag. Och vi älskar det. Halloween sätter färg på november & löven har ännu inte fallit. Det blir en lång höst och jag älskar det!
December
Julens månad är kommen och julstämningen sitter långt inne. Men efter lite saffransbak, kolakokande och inköp av hyacinter så kommer den fram till slut. Om än i mindre dos än vanligt. Julafton blir fröjdefull & klapparna är stora, långa och många.
Och där faller ännu ett år. Jag begriper inte vad som hände? Men här är vi nu. Med många minnen i bagaget. Allt vi gjort. Allt vi sagt. Allt vi minns. Allt det där ryms i mitt hjärtas resväska. Tiden går fort. Både storebror och lillebror har vuxit så mycket under året och det gör en väl alltid nostalgisk på något vis. Och jag då. Tvåbarnsmamma. Vilken grej! När jag nu stoppar om mina båda pojkar på kvällen, pussar deras nästipp & viskar "jag älskar dig" då vet jag något jag inte visste i början av det här året. Att i mitt mammahjärta rymmer det så gigantiskt mycket kärlek. Så att det räckte till en till. ♥ Finaste Alvin. Och Elliot.




















