Bild lånad från Ginza
+
På fredag ska vi på Eldkvarns konsert i Norrköping! Kungarna från Broadway. Längtar! Jag hoppas förstås få höra Kärlekens tunga, Ett hus på stranden och Min lille kejsare så klart. En del av er har undrat lite över mitt smeknamn på lilla A. Jag brukar kalla honom min lille kejsare och det finns en bakgrund till det. Du som vill läsa hur allt började kan läsa här och för dig som vill ha en snabbrepris - här är ett utdrag;
+
" Vi är där varenda minut av dygnets 24 timmar. Kan inte släppa honom. Vill bara sitta där. Hålla honom. Prata. Sjunga. Finnas till för honom. Berätta om hur bra allt ska bli när vi kommer hem. Allt är så stilla i den lilla vårdsalen där världens minsta människor kämpar för sina liv. Där sorgsna mammor och pappor kämpar för att hålla modet uppe och där respekten för livet aldrig någonsin blir större än så här. Det är dov belysning och väldigt tyst. Det enda som hörs då och då, är pipen från respiratorer och andningslarm. Aldrig har jag sett så små individer. Det är nästan overkligt. Hur får vi dem att fungera? Livets små mirakel. Tårarna bränner bakom ögonlocken - hela tiden. Vi har en trött liten pojke. Det tar tid. Jag pumpar förbrilt för att få igång amningen. A är alldeles för trött för att ens kunna amningsöva. Så jag pumpar. Pumpar o pumpar. Var tredje timme. Dygnet runt. Vår pojke sover. Hela tiden.
+
Efter en vecka måste vi lämna BB. Det finns inget familjerum ledigt på Neo så vi måste åka hem - utan barn. Utan lilla A.
+
Tårarna. Tårarna tog aldrig slut och den fruktansvärda, obekväma känslan av hjälplöshet förföljde mig varje natt, varje timme, varje minut utan mitt barn. Min lille kejsare. Pluras sträva röst i natten."...Jag minns att nån sa - den lille kejsaren är här. Min himmel fick ett nytt ljus natten då du kom, längre bort & närmre, allting på en gång..."
+
Vi måste åka hem för att sova ett par timmar - för att orka - säger personalen på Neo. Motvilligt lyder vi. Hemma, mitt i natten sitter jag med den från BB lånade, jävla pumpmaskinen och pumpar och tragglar. Utan bebis. Kl 03:00. I ett tomt och kallt hus. Utan badbalja.Tårarna rinner. Jag saknar mitt barn. Något gränslöst saknar jag honom. Inga ord räcker till. Ett tryck över bröstet. M är tapper och försöker trösta... Men jag ser i hans ögon att han också håller på att gå sönder. Vi lyssnar på Plura som sjunger om vår lille kejsare. Vi bestämmer att den måste sjungas på vår lille pojkes dop. Den eländiga tiden står still."
+
Foto mamma Jes
+
+
Jag håller mina tummar för att få höra den i original nu på fredag på Skandiateatern. Hoppas.
+
Kram Jes ♥
45 kommentarer:
Sitter och håller tillbaka gråten... Läste hela berättelsen, du beskriver händelsen och känslorna så bra.
Har alltid tyckt att du haft ett speciellt förhållande till lilla kejsaren, nu förstår jag :)
Har själv skrivit av mig en gång angående vår Lillebror (finns under etiketten Barn) och det kändes så skönt efteråt. Det är ju något som maler i tankarna varje dag, fortfarande...
Ha det riktigt bra, stor kram!
Men å, Jes. Så fint men ändå hemskt du beskriver det ni gått igenom. Jag är så glad att det gick bra för er.
stor kram
Din lille kejsaren - det bästa namnet.
Vad fint du skriver. Så väl valda ord, de går rakt in, konstnärligt. Jag blir tom på ord men ändå alldeles uppfylld - vilken resa ni gjort, tack för att jag fick läsa om den.
Angelica
Vad fint du berättat hela situationen, kan vara som bra terapi att få sagt allt i ord.
Glad att det gick bra till slut och han mår bra.
Kram!
~Marita~
Väldigt rörande skrivet om vad jag förstår måste ha varit en väldigt jobbig tid! USCH, vilken mardröm. Skönt att allt gick bra!
Hoppas ni får kalastrevligt på konserten!!
Kram
Nu blev jag rörd. Du har otrolig förmåga att sätta ord på dina känslor & upplevelser. Så skönt att allt gick bra för din lille Kejsare! Guds gåvor är de här små liv.. <3
Ha en bra dag & trevligt på koncenten! Kram
Du skriver så att håren reser sig. Över hela kroppen. En kejsare, javisst!
Lena
Åh Jes vad vackert du har skrivit... Tårarna rínner här... Vad han har kämpat er lille kille. Förstår mycket väl hans smeknamn :-). Vilket mirakel! Kan bara föreställa mig er vånda att åka i från honom. Ja, de är fantastiska våra små. Ha en riktigt fin vecka! Kram, Anette
For en forferdelig start, og håper du får høre sangen deres på konsert
Men åhh så sorgligt men ändå så vackert!! Men vad skönt att allt gick bra... Må gott, Stor Kram Sofia
Det finns inga ord...oj vilken tuff tid!!! Jag kan känna hur ont det måste gjort, ändå var det säker 1000 gånger värre att vara i detta på riktigt. Vad underbart när ni väl fick ta hem honom.
Stor kram L-L
Åh jag kan inte hålla tillbaka tårarna. maktlösheten, känslan av att vara förälder men ändå inte, att inte få ha dem hos sig, låna sitt barn av en främmande människa, dofterna-sjukhusets tvål och definktionsmedel, pipe från adningslarm och suttrationsmätare. jag minns det som igår. Kommer aldrig glömma, dofter, ljud och känslor som aldrig försvinner. Följer med för resten av livet. Ett litet sting av dåligt samvete mot detta lilla knytte som fick en så svår start, och två förvirrade föräldrar som inte hade en aning om vad som pågick. Fy, jag vet precis vad du går igenom. För mig blev allt mycket starkare när lillasyster kom och hon fick vara hos oss från första dagen. då kom alla minnen tillbaka, och det dåliga samvetet att jag aldrig fick en chans att knyta an på samma sätt första gången.
Jag vet precis, och bara jag hör om barn som kämpar på för tidigt vill jag rusa dit och hjälpa, får rysningar i hela kroppen och tårar bränner bakom mina ögonlock. Det är ett stort ärr i hela kroppen man bär med sig.
Massa Kramar från mig!
Erika
2004 fick jag och min sambo reda på att vi inte kunde få barn. Ett smärtsamt uppvaknande. Plötsligt insåg jag att barn är inget man bara skaffar eller får. För vissa är världen extra lång och kämpig. Så också för er. Kärleken till vår dotter som vi fick 2005 genom ivf är speciell. Varje dag fylls jag av tacksamhet för att jag fick bli mamma till denna underbara varelse. Din historia berör och gråten är nära när jag läser dina rader. En stor kram till er! Johanna
Åhh gud vilken underbar historia från er, kan jag förstå fruktansvärt jobbiga, resa.. Kan knappt hålla tillbaka tårarna.. Jag jobbar på BB och förlossning så jag har sett det så nära men aldrig riktigt tagit till mig hur jobbigt det måste vara att inte ha barnet hos sig.. Nu förstår jag också smeknamnet och det kunde väl inte passa bättre.. hoppas verkligen att du får höra låten!
Stor kram till dig!
Anna
Gripande rakt in i hjärtat. Vad underbart att ni får tillsammans idag! Det finns inget finare än våra barn. Ja, Eldkvarn är fantastiska. Hoppas verkligen att ni får höra er sång!
Kramar
Lisa
Åh, finaste du. Det var det finaste, vackraste och mest hjärtegripande jag läst på länge. Jag gråter och sörjer för den lilla familjen som var ni som kämpade så tappert och av glädje då jag vet att det gick bra. Den känslan är oslagbar.
Vi har två barn som oxå föddes för tidigt, idag är de 16 och 17 år och livet knallar varje dag som om inget någonsin hänt och som om de föddes som små knubbiga 4-kilosknyten och fick åka hem dagen efter.
Ha en fin dag / Kerstin
Er lilla kejsare...:)
Så vackert du beskriver allt det onda, som bar något så gott och fint med sig.
Det var länge sedan jag läste din berättelse första gången, det var sent på kvällen kommer jag ihåg och jag blev så berörd, dina ord gick rakt in i hjärtat och tårarna rann i floder. Då fann jag inga ord, visst inte vad jag skulle skriva, så jag lämnade inga rader efter mig då. Dina ord träffar lika rakt på idag och jag blir återigen så himla berörd och tårarna bränner, samtidigt som jag känner en sån glädje för livet och att det gick bra för er. Ni fick verkligen en fin liten kejsare :)
Hoppas så att de spelar er låt.
Stor kram, Jenny
Klart han är en liten kejsare!:)
Har ju också varit där, en son född i v 33+1 som inte fick komma med hem förrän nästan fem veckor senare. Du beskriver det så himla bra. Och som Erika skrev, om man sedan får ett fullgånget barn så blir man ännu mer uppmärksam på allt de där för tidiga barnen och deras föräldrar missar. Är så glad för att vi haft lyckan att få ett fullgånget barn, en dotter, efteråt. Nu har jag också fått vara med om allt det där som man hört talas om och som jag kunde sakna efter sonen!:)
Kram
Så fint och rörande du skriver. Blir helt tårögd. Stor kram :)
Åh vad du skriver bra, jag blir så rörd. Försöker faktiskt hålla tillbaka tårarna men det går inte så bra. Lever väl in i det extra eftersom jag har en bebis som närmar sej 6 månader.
Va skönt att allting gick bra för den lille kejsaren!!! :-)
Hoppas att ni får höra er låt på fredag och att ni får en kanonkväll!
Stor kram till dej!
/Helena
blogg.helenashem.se
Jag känner SÅ VÄL igen mig. Jag och min man fick två killar för tidigt. Kag sat tockså med den eländiga pumpen mitt i natten och jag kunde inte sluta gråta när det gick upp för mig att jag skulle åka hem utan barnen. Det mest onaturliga i världen när man precis fött barn. Jag kände som du, och jag är också oerhört glad över att ha två friska pojkar (och dessutom en lite oplanerad tjej som dök upp innan grabbarna ens fyllt två!):o)
Vad vackert och gripande, vilken tur att det var ett lyckligt slut... och hoppas att Eldkvarn var lika bra som jag tror att de var!
Massa kramar
Jag kommer ihåg när jag började blogg och läste detta..så gripande och fyllt av kärlek.
Kram Lotta
ÅÅå vill också på eldkvarn!! Fantastiskt... Du skriver så bra att jag blir mållös. Tack för den underbara stunden, fina du!
Kramar i massor Jannice
Hej goa Jes!
Underbart inlägg om din lilla kejsare...vad jag är glad att allt gick bra..kan inte ens tänka mig vad hjärtslitande den tiden måste varit för dig...KRAAAAM.
Hoppas ni får en underbar konsert på fredag!!!
Kram goa vän
Mia
åhhh gu jisses så starkt jes, nu trillar tårar på tangenterna och jag bara önskar att du på fredag får hörande din bärande sång!vaaaaaaaarmkram lotten
Mina ögon är tårfyllda, så välskrivet. Det måste vara fruktansvärt för både dig och alla andra som någon gång varit i samma situation. Lättad att höra att det är bra nu.
KRAM/H
Otroligt gripande och så bra skrivet! trots att jag följt din blogg länge så har jag inte läst detta innan...En av våra närmaste vänner fick sina båda barn tidigt, första i v 27 och andra i v 31, genom dem har vi sett liknande kamp som du beskriver! Själv sitter jag här med två veckor kvar och önskar nästan inget annat än att det ska komma när som helst...men man vet aldrig då det är dax, med ettan blev jag inlagd för havandeskapsförgiftning och igångsatt vid full tid, men nummer två kom tio dagar före utsatt dag...hur det blir denna gång stå skrivet i stjärnorna...Kan tänka mig den frustrationen att åka hem utan sitt barn....man vill ju inte släppa dem för en endaste sekund!
Hoppas att låten kommer på spelningen och att ni får en mysig kväll! Kram!
Sitter på jobbet och hoppas att det inte syns att tårarna smyger fram.. Har själv en liten kille född på VIN som var svår att få igång. Minns vanmakten. Dock inte i närheten av dina/era upplevelser. Älskar dina fina skildringar av vår underbara stad! Stora kramar från en likasinnad
Jag vet hur det är med det eviga pumpandet, sondmatandet, väntan och oron. Känslan när man äntligen får komma hem går inte att beskriva! /Ida
Åh, sitter och storgråter när jag läser! Nu förstår jag den enorma kärlek som skiner igenom varje gång du berättar om lille A! Så otroligt tufft det måste ha varit, så otroligt älskad han är! <3
Många kramar till er!
TACK för era rara ord ♥
Kram/Jes
Åå Jes... & lille kejsaren...
Sitter här med tårar som rinner ner för mina kinder, så vackert skrivet om något så hjärtskärande..
Har själv suttit & lyssnat till de små pipen & larmen som går där ens lilla barn & mirakel ligger & kämpar...
Två dygn på IVA med vår lille kämpe i ovishet om varför han inte fick tillräckligt med syre när han andades & alla kanyler & prover som togs.
Så liten & så hjälplös...
Förstår att ni som vi är otroligt tacksamma & lyckliga att allt gick bra...
Hoppas ni får en underbar konsert & att ni får lyssna till eran låt.
Tusen kramar Maria
Tårarna bränner i ögonvrån... Du skriver så fint om din lille pojk. Det är verkligen kärlek :) Värmer i hjärtat. Kram Sara
Tack för din kommentar hos mig! Så fint du skrivit med väl valda ord! Ha de gott Kram
Tårkar de rinnanade tårarna. kan inte föreställa mig hur ni hade det, men kan känna känslan av saknaden när man är ifrån sina barn.
Fint skrivet. Mycket mycket kärlek.
KRAM Caroline
Hej igen!
Tack goa du för din gulliga kommentar hos mig, blir så glad!!! När jag ser din lillas fot kommer jag att tänka på Wilmas fotavtryckstavla, måste ta och plocka fram den, hm, var nu den är...
Kram l-l
Synd att man inte känner nån i Eldkvarn, då skulle jag ringa och be dom spela den för dig! Har tittat lite neråt, så fint foto när sonen pussar lammungen. Jättegulligt. Hoppas det blir en bra spelning på fredag.
Kram till dig
AnnaMaria
Jag blir verkligen berörd av ditt fina inlägg! Ha en underbar konsert och helg! KRAM
Jenny-jennyshemochharmoni.blogg.se
Men gumman.
Så fint du beskriver det ni gått igenom.
STOR jättekram från mig.
/lallis
Så fint och ömsint du skriver, som mammor kan vi förstå vad ni gått igenom.
Kram Gunilla i Singapore
Är så glad att allt gick bra Jes med eran lille kejsare. Du skriver så levande och vackert så att ögonen tåras på mig här framför datorn. Har inte alls varit med om samma sak, men min Elsa är född med katastrofsnitt så jag blev sövd då hennes hjärtljud blev väldigt svaga. När jag vaknade upp ur narkosen visste jag inte om mitt barn levde, en hemsk känsla. Nu gick allt väl som tur var, men efteråt sa läkarna att hade de inte fått ut henne så fort hade hon förmodligen blivit mindre begåvad. De där orden kommer att förfölja mig resten av livet och jag känner bara en så fantastisk ödmjuket inför livet och en oerhörd tacksamhet mot sjukhuspersonalen som tog ett så snabbt beslut.
Hoppas konserten ikväll blir alldeles underbar och att ni får höra eran låt.
Många kramar
Marie
Jahaja, nu sitter jag här och gråter... så fint du skriver, men kan riktigt känna er sorg och förtvivlan.
Nu förstår jag det fina smeknamnet!
Ha en bra dag!
Kram
Första gången jag läste detta så rann tårarna längs mina kinder, jag fann inga ord, det gjorde bara så ont..
Tack för att du delar med dig, det är otroligt vackert skrivet och känslorna är många och stora.
Jag känner stor glädje och tacksamhet över att ni idag har det bra och framförallt att ni har varandra, alla tre.♥
En stor varm kram till er alla.
Glad att allt gick bra till slut. Såklart är det eran lille kjesare.
Kram mamma C
Skicka en kommentar